Sköna höna: Malaysia 2010 den låånga versionen

Så då var vi hemma igen. Jetlaggade och i alla fall lite bruna, det förstnämnda är ju skönt att det försvinner det sistnämnda kommer saknas. Kan ju inte förneka att det är nice att återigen ha fräknar på näsan. Bilder är ju vad som brukar efterfrågas så bilder blir det.

Åkte från Arlanda vid tiotiden efter att ha fått härbärgera hemma hos Per och Sara med söner för att slippa gå upp så tidigt. Tackar och bockar!

Bara känslan att se palmer igen var sjukt nice. Men snubben var lite rädd för att få en kokosnöt i huvudet.

Stranden på det första stället vi var på. Kampung Salang, den nordligaste stranden/byn på Palau Tioman som ön hette. En mycket trevlig detalj var att revet började typ tio meter ut från stranden så snorklade gjorde vi:)

Macke tyckte att det här var lite under vår värdighet.

Så vi tog vårt pick och pack och flyttade till bröllopssviten. Då blev han nöjd.

Sen åkte vi till Coral Island på snorkelutflykt. Här på en riktig James Bond-strand. Man förväntade sig nästan att få se Sean Connery kliva fram ur djungeln i sina läckra vita pösbadbyxor.

På väg ner i det pool-turkosa vattnet

Som var så klart att man kunde fota såhär från båten, me gusta!

Väl nere såg vi både haj och sköldpadda.

Sen tyckte vi att det var dags att åka vidare och tog en båttaxi till Juara som låg på östra sidan av ön. Ännu mindre folk och riktigt lång och fin strand.

Det var riktigt långgrunt och väldigt vackert när tidvattnet var på väg ner.

Och östsida betyder soluppgång, men den fick jag titta på själv när snubben sov...

Provbadade den virkade bikinin, några justeringar så blir den perfekt!

Vägen till vår favoritrestaurang, vackert värre.

Sen kom vi till Japamala, med sloganen "not just a place but a state of mind". Hemsidan hade sett sjukt lyxig ut och vi var väl lite fundersamma kring om de skulle kunna leva upp till det hela. Men det gjorde det. Vi klev av båten och gick längs med jettyn till kontoret som är huset som syns i slutet av spången. Där fick vi varsin drink och gick sedan upp till rummet samtidigt som en liten kvinna i thaiuniform (som påminde lite om scrubsen på jobbet btw) visade oss runt.

I den översta "sea cliff chalet" bodde vi.

Uppe på rummet stod våra väskor och på sängen låg det såklart rosenblad.

På balkongen fanns såväl divan som hängstol och morgonrockarna var super. Bakom mig är dusch och toalett som alltså var halvt inomhus halvt utomhus. Mycket trevligt upplägg.

Och utsikten från balkongen var inte så illa den heller...

Ute på jettyn fanns en restaurang

Den var sweet. Och avslöjande när det gällde vem som borde börja stretcha. Det var inte jag.

Ville man inte äta där fanns en restaurang till. Gott-gotti-gott-gott var det.

God var också frukosten. Fruktbuffé med världens smaskigaste ananas.

En kypare kom sättandes så fort man satt sig på frukostdivanen och undrade om man ville beställa något från à la carte-menyn. De här pannkakorna var de bästa jag ätit någonsin. Perfekt stekta och fyllda med något som kan liknas vid fruktkompott. De med äpple var favoriterna. Lägg märke till det snygga upplägget...